Libyen

         Om landet och dess folk         

 

Libyen är en stat i nordafrika vid medelhavskusten . Landet gränsar mot Egypten, Sudan, Tchad, Niger, Algeriet och Tunisen. Huvudstaden är Tripoli. Invånarantalet är 6 miljoner varav 90 procent bor vid kusten då resten av landet utgörs av öken. Kvinnor utgör 48,4 procent av landets befolkning och männen 51,6 procent. Befolkningen utgörs av grupperna araber, berber, tuareger och tebuer. Det officiella språket är arabiska och berberspråket är ett minoritetsspråk. Inom näringslivet pratar man engelska och italienska. Libyen är ett land där nativiteten är högre än mortaliteten. Spädbarnsdödligheten är 1,7 procent.

Statsskick och politik      

Libyen är en enpartistat som styrs av Muammar Kadafi. Han kallas för revolutionens ledare vilket betyder att han inte är av folket en utsedd statschef. Makten är helt koncentrerad kring honom själv, vid hans sida står dock utrikesministern, försvarsministern och Kadafis son vid namn Seif al-Islam. Siffror visar att 5% av regeringen utgörs av kvinnor. Man kan beskriva det libyska statsskicket som en slags islamsk socialism där regeringen (Kadafi) har den totala kontrollen. Det utförs inga val och det finns inga andra partier. Internet övervakas av staten och all media är styrt av staten, regimkritiska journalister fängslas. Libyen är ett land som är rikt på olja vilket har inneburit en god ekonomi för landet och folket har aldrig behövt att betala skatt. Sjukvården, mediciner och vård i landet är gratis. Trots landets totalitära regim kan man kanske se detta som en av anledningarna till att oppositionen har varit relativt svag. Kadafi har skrivit en boken den gröna boken, vilket man kanske kan dra historiska och politiska paralleller till Kina och Maos lilla röda.

Religion       

 

Statsreligionen är islam och de allra flesta Libyer är sunniter.

 

 

Utbildning

 

Libyens oljeinkomster genomsyrar även utvecklingen av skolväsendet. Skolan är kostnadsfri och i princip obligatorisk. Det libyska skolsystemet är indelat i tre olika stadier. Det första stadiet är sex år och de andra två är på tre år vardera, någon gång under de sex sista skolåren praktiserar man också. De flesta börjar skolan då de är sex fram tills man är 15. All undervisning bedrivs på arabiska. Både flickor och pojkar går i skolan. I den libyska skolan läser man engelska från femte klass, islam och arabiska studerar man genom hela skolgången och mycket stor tid läggs ner på Kadafis Gröna bok. Något som har varit negativt för den libyska skolan är att läroplanerna har ändrats ett flertal gånger, detta har medfört en försämrad standard av utbildningen. Det finns också privata koranskolor. Det finns även privata universitet och högskolor. När gymnasiestudierna tar fart blir alla studenter automatiskt värnpliktiga. Jämfört med andra islamska länder fortsätter fler flickor än pojkar till gymnasiet. Trots att det finns ett relativt väl utbyggt utbildningssystem är det ont om högutbildad arbetskraft i Libyen, har man tvingats att rekrytera till exempel läkare, lärare och vetenskapsmän från utlandet.

 

 

Källor

 

http://www.landguiden.se.support.mah.se/

Encyclopædia Britannica. 2008. Encyclopædia Britannica Online. 13 Mar. 2008 <http://search.eb.com/eb/article-46557>.

 

2008-03-13 Källa Nationalencyklopedin
http://www.ne.se.support.mah.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=240960